Bölig

Kollade på början utav Sofias änglar. Det var ett par som hade förlorat sin son, han fick leukemi när han var 7 månader. Det var så sorgligt och jag bölade som en gris. I pausen gick jag in och satt på Williams pall brevid hans säng och kollade på honom när han sov och höll honom i handen. Det går inte ens att försöka sätta sig in i situationen hur hemskt det är att förlora sitt barn, att behöva se det lida och dö. Fy fan!!! Så nu har jag burit in William till min säng och han sover gott här brevid mig. Som vi två ska mysa hela natten och jag ska tänka på hur lyckligt lottad jag är som har en frisk, underbar och helt fantastisk son! (speciellt när han sover, haha)

Nu ska jag sätta på bridget Jones dagbok och skingra tankarna.

Köss från en väldigt känslig mamma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0